HBTQ+artisten Boris Jelic har aldrig hymlat med sin läggning och kampen för allas lika värde i sina texter. Nu släpper Boris, som uppträtt på flera stora Pride-firanden runt om i Sverige, låten Queen of Self-Destruction. En låt om att ens egna tankar och känslor kan göra att man blir ens egen värsta fiende.
Hur kom låten till?
– Jag var ute i Köpenhamn på en klubb och hade festat i flera dagar i rad. Mina vänner brukade då kalla mig för ”Queen” på skämt och det slog mig att jag var rätt självdestruktiv med hur jag levde. Så jag kom på titeln Queen of self-destruction och skrev nästan hela låten just den kvällen i Köpenhamn.
Den kommer också av att du mådde som sämst 2019, vad hade hänt då?
– Det var ett väldigt tufft år för mig, det hårdaste året i mitt liv. Jag hade släppt min debutskiva året innan i oktober och en två månader lång Europaturné gjorde att jag gick in i väggen och kraschade helt och hållet. Jag började 2019 med att festa varje helg under ungefär halva året, var vaken 3-4 dagar i sträck varje vecka, åt ingenting och stoppade bara i mig massa substanser. Jag var otroligt självdestruktiv på så många olika sätt att bara ens tänka på det nu lite mer än två år senare ger mig grov ångest. Det som påverkade mig otroligt mycket negativt var att jag var nära att signa med ett skivbolag, men jag var så stolt att jag inte tänkte kompromissa över kontraktet och min image. Så till slut valde de att droppa mig. Samma sak hände med ett annat stort skivbolag i Sverige som inte ville signa mig då jag inte ville ställa upp på Idol. Dessa två händelser fick mig att nästan ge upp helt och hållet på musiken och jag började festa och knarka och svälta mig mer än någonsin.
Hur hittade du styrka igen?
– Med mina vänners stöd och uppmuntran, beslutade jag att flytta från Köpenhamn tillbaka till mina föräldrar i Trelleborg där jag sedan påbörjade en behandling på beroendecentrumet i Malmö. Det räddade mitt liv.
Vad är ditt bästa tips för HBTQ+personer som har sig själv som sin egen värsta fiende?
– Lyssna på dina vänner, var inte envis och skäms inte att söka efter hjälp. För innerst inne vet man att man skadar sig själv även om man förnekar det. Mental ohälsa är ingenting att underskatta.
Påminner låten om ditt tidigare sound?
– Låten var definitivt mitt sound ”gay-hiphop” men jag ville vara tuffare och mer aggressiv, så jag valde att rappa under exakt hela låten och även ”screama” i refrängen. Jag var arg på mig själv och på världen och jag ville det skulle höras.
Kommer det mer nytt?
– Nu jobbar jag på ny musik som kommer släppas väldigt snart och jag har valt att vara lite mer positiv och optimistisk i min musik även om jag lever ett väldigt tufft liv. Jag kommer släppa mitt andra studioalbum, fyra år efter debuten ”Do Or Die”. Den har ett mer elektroniskt och poppigt sound. Det är en genre som är väldigt unik och jag har själv inte hört något liknande. Jag började jobba på skivan 2020 och har experimenterat med så många olika sounds och skapat något otroligt coolt som kommer vara så sjukt bra när jag spelar det live. Första singeln kommer väldigt snart.
I videon är du hyfsat lättklädd, vad var syftet med det?
– Stylingen i videon är väldigt random. Ärligt talat så hade jag ingen aning vad jag skulle ha på mig, och det mesta av mina kläder var otvättade och smutsiga, så jag plockade ihop några outfits från garderoben ungefär 10 minuter innan inspelningen skulle börja, då jag hade varit ute och festat hela kvällen och vi skulle börja filma kl 08. Så typiskt mig…
Vad står tatueringen Blackout för, som man ser tydligt i videon?
– Jag valde att tatuera in ”Blackout” på revbenen när jag absolut inte var nykter och kom på idén på plats hemma hos en vän som hade en vän som var tatuerare. Jag valde att tatuera in ”Blackout” då det är min absoluta favoritskiva någonsin av Britney Spears. Men roligt nog så skulle ordet ”Blackout ” komma att betyda mer för mig än en skiva. Jag började och har fortfarande otroligt mycket minnesförluster, alltså just blackouts.
