Kombinationen av Kate Winslet och Saoirse Ronan fick ungefär hela filmvärlden att ropa ”Oscarsfavorit!” så fort den första trailern släpptes. Sen kom filmen ut… och allt buzz tystnade. Ammonite är egentligen ingen dålig film, men inte heller det svepande kärleksepos man hade hoppats på. Speciellt sedan franska Porträtt av en kvinna i brand satte ribban högt för lesbiska kostymdraman. 

Annons
Annons

Winslet spelar Mary Anning, en sammanbiten och isolerad kvinna bosatt i 1840-talets England. Efteråt googlar jag mig fram till fascinerande fakta om en kvinna som ansågs vara en pionjär inom fossilforskning. Annings livsverk förskjuts dock åt sidan till förmån för en helt uppdiktad romans mellan henne och en ung, deprimerad kvinna från överklassen. 

Oskuldsfulla Charlotte dyker upp i byn och lyckas tina Marys hjärta, om så bara en aning. Långa och intima oralsex-scener är en stark kontrast till den annars återhållsamma berättelsen. I övrigt är det sparsamt med dialog, känslor, ja egentligen allt. Fotot är grått, miljöerna kalla och inte särskilt inbjudande. Tempot släpar. 

Här finns flera gemensamma nämnare med regissören Francis Lees förra, bögdramat God’s Own Country – outtalade känslor och dolda begär på landsbygden – men trots högre budget och större stjärnor blev Ammonite en plattare film. Ett intressant livsöde och två fantastiska stjärnor slarvas bort.
Det ekar tomt.