Berätta om låten, hur kom den till?
– Låten har växt fram genom åren efter att alltid behöva försvara eller förklara mitt liv som kvinna. Jag vill att lyssnaren ska få uppleva samma känsla, en känsla av maktlöshet och att inte få en chans att yttra sig. Musiken är producerad av av Måns Billner och tillsammans har vi skapat detta starka budskap.
Vad vill du förmedla?
– Jag vill sätta ner foten och ta makten över min egna kropp. Sverige är ett bra föregångsland och möjligheten att
få leva precis som en vill finns, men det är inte tillräckligt. Det finns så mycket mer kvar att göra, lära, informera
om allas lika värde, och lyfter vi våra blickar mot exemplevis Polen och Turkiet så ser vi att det i slutändan handlar om liv.


Vart står transkampen idag?
– Transkampen pågår hela tiden och även i det tysta. Den står däremot still gällande ett tredje juridiskt kön och vi måste förkorta vårdköerna gällande könsutredningar. Det får aldrig vara ett alternativ att dö istället för att få den hjälp en behöver. Vi behöver beslutsfattare med ryggrad, som vågar ta ställning, vågar ifrågasätta andra utan
rädslan av att själv bli bedömda och bryta sig loss från patriarkala strukturer kring kön . Vi kan inte vänta längre!
Är transkampen och kvinnokampen förenlig, slåss de olika grenarna mot samma förtryck?
– Jag vill svara ja men samtidigt har jag som så många andra upplevt både inkludering och exkludering inom offentliga och feministiska rum och det bygger på en stereotypisk bild av oss som ”inte riktiga” kvinnor. Sen har vi även könssegregation som är inbyggt i byggnader där vi i majoriteten av fall alltid måste välja mellan man eller kvinna som på badhus eller offentliga toaletter. Vi transkvinnor slåss alltså parallellt med att vara trans och kvinna och det behövs mer utbildning i transförståelse för att del av våra erfarenheter.  Minns inte vart jag hörde det eller av vem men ”att vara trans är som att vara ingenstans”.

Vad är det du samplat i låten?
– Det är bland annat från Jenny Strömstedt i Nyhetsmorgon och sen har jag med min väninna Saga Becker. I slutet kan ni även höra ljud från en hbtq-demonstration i Turkiet som lyder:  ”Don’t be silent, Be heard, Gays exist!”