Gunillas pansexuella kriminalinspektör är en ny deckarhjältinna

I dagarna släpptes första delen av deckarserien Morden i Dalarna som ljudbok. Serien består av fyra böcker, Blinka Lilla Stjärna, Barnet i Kupolen, Bindgalen och Blunda och du dör, och kommer nu med en månads mellanrum att släppas som ljudböcker inlästa av Jenny Lindberg. Böckerna är skrivna av Gunilla Bergstrand, och handlar om pansexuella Hannah Järnerud, som är kriminalinspektör vid grova brott vid polisen i Falun. Från början var hon inte ensam huvudperson men i Gunillas skrivande tog hon över någonstans längs vägen.

Berätta om Morden i Dalarna!
– När jag får frågan vad mina böcker handlar om brukar jag svara: Sex, våld och rock’n’roll och sen tillägga att jag skojar, det är faktiskt ingen rock’n’roll i mina böcker. Det är deckare i Dalamiljö där morden inte är autentiska, men miljön och historiska inslag är det. Hannah Järnerud bor i Borlänge, jobbar i Falun och hon och hennes grupp löser olika fall runt om i Dalarna. I Bindgalen utsatte jag mina karaktärer för mycket av det som man förr kunde bli inspärrad på Säters mentalsjukhus för. Om familjen eller prästen i byn ansåg att man inte levde upp till samhällets förväntningar kunde man spärras in för resten av sitt liv. Skälet kunde vara att man inte ansågs vara en god hemmafru, att man onanerat, ansågs vara promiskuös, eller var homo- eller bisexuell. Det kan tilläggas att jag idag bor ett stenkast från Säters sjukhus och har utsikt över den sorgliga massgrav där flatorna begravdes efter att ha levt hela sina liv på mentalsjukhus, bara för att de var flator.

Hur kom du fram till att Hannah skulle vara pan, och varför?
– När vi 70-talister växte upp var det skralt (läs: Inga) HBTQi-karaktärer i litteraturen och om de fanns såna böcker så var det knappast så att man frågade efter dem på det lokala biblioteket. När man växer upp i en håla i Dalarna skulle det vara ute på byn direkt om man så yppade ordet homosexuell. För ”såna där” de bor i Stockholm. Jag läste om ”såna där” i skolböckerna, där stod det att homosexualitet var en sjukdom, och ingen tyckte att det var värt att byta ut de kränkande böckerna trots att det var sent 80-tal och sjukdomsstämpeln togs bort 1979. Att växa upp landet är som det är. Att växa upp som gay på landet är som att vara med i en Stephen King– roman.  Först skulle man pressas in i en kvinnoroll som skavde och när jag tillslut kom ut skulle jag pressas in i en ny roll som också skavde. Folk skulle absolut veta om man tände på killar, tjejer eller både och. Till slut kom begreppet pansexuell, vilken befrielse! Äntligen fick man vara kär i, och kåt på, en person, inte i ett kön. Jag lever sen femton år tillbaka i en lesbisk relation vilken jag hoppas ska vara livet ut, men för Hannah var det jäkligt befriande att få titulera sig pansexuell.

Vem är Hannah?
– Hannah är en ensamvarg som faller hårt. Hon har ett tufft skal men det är skört. Hon växte upp med sin farmor efter att hennes familj omkom när Estonia förliste, så hennes hårda attityd är ett försvar för att inte bli lämnad eller sviken, vilket är något hennes livsmönster ständigt upprepar. Hon jobbar i L-gruppen, en specialstyrka för grova brott. Hon lyckas ständigt göra val som försvårar hennes livssituation både privat och yrkesmässigt.

Vad har du fått för reaktioner på hennes pansexualitet?
– Folk hör ofta av sig, via Instagram, FB eller så kommer de fram och hälsar när signerar och är väldigt glada och säger att de tycker att serien är jättebra. Sånt blir man ju lycklig av att höra! Sen finns det de som läst första delen och insett att de absolut inte vill läsa om brudar som ligger med varandra, eller andra detaljer som går emot standardmallen. De personerna brukar alltid hitta på något annat de kan klaga på för de vill inte säga att det är sexet som skaver utan då blir det något i stil med: Jag hittade ett syftningsfel och det saknades ett kommatecken vilket var sååå störande. De personerna behöver inte läsa resten av serien, jag tvingar ingen att läsa. Det finns så mycket böcker att välja på om man gillar det heteronormativa biblioteket.

Vem är du och skulle du säga att du har för koppling till HBTQ-communityt?
– Jag är en skrivande person som tillsammans med min fru Lotta, även äger Bergstrand Cigars, världens nordligaste cigarrproducent. Vi bor på en gård i södra Dalarna. Två vuxna döttrar, en boxertik och alldeles för många höns. Under åren har jag hållit skolpresentationer för RFSL, suttit i styrelsen i Dalarna och varit kåsör i deras utskick. 2018 var jag gästföreläsare på Uppsala Pride LGBT Welcome Out. Jag och min fru Lotta lever öppet, väldigt öppet, eftersom jag skriver böcker med HBTQi-tema och vi håller event i vår butik hemma på gården. Kanske ger det mod till någon att våga kliva ur den där läskiga garderoben och sen våga bo kvar här, för alla vill inte flytta till Stockholm. Ibland är det faktiskt så sorgligt att det är de runt omkring som vill att man ska flytta. Men jag bor stolt kvar, det här är mitt hem, min by, min berättelse.

Morden i Dalarna finns där ljudböcker finns, bland annat Nextory och Storytel.