”Man får inte vara ängslig när man inreder”

– Det var alla resor som fick mig att byta bransch och lämna modevärlden för att börja med inredning, säger hon. När jag arbetar får jag se det färdiga resultatet på en gång, jämfört med modevärlden som har ett och ett halvt års framförhållning.
Lena gillar inredningar med blandade material och oväntade möten. Koncept- och installationshemmen ger hon inte mycket för.
– Det blir opersonligt när kött och blod saknas. Själ och minnen måste finnas med när man inreder ett hem. Hemmet är ju centrum för familjen och vännerna, berättar Lena och fortsätter:
– Inredning handlar om tycke och smak. Vad är snyggt? Vad är fult, dåligt, bra? Ska det vara mycket eller få saker som ska stå framme? Allt för ofta inreder folk med tanken: ”Det här tycker nog andra är snyggt”, istället för – ”det här gillar jag”.
– Skulle man misslyckas så är det ju bara att göra om. Värre är det förstås med golv, kök och badrum, så där får man tänka till innan man sätter igång. Men svenskarna måste börja våga experimentera mera, man får inte vara så ängslig när man inreder, menar Lena. Många av våra föräldrar lever med samma inredning som de gjorde för 15 år sedan. Det gör inte vår generation som byter ut saker allt eftersom trenderna kommer och går.
Franska Èletis, Brochier och engelska Designer guild är några av Lenas favoriter när det kommer till tapeter och textilier, ”de har ett starkt uttryck och en bredd med färger och mönster”. Holländska företaget Moooi är ytterliggare en favorit.
– Att ta in Mooois saker i en miljö är ofta tacksamt, inredningen blir annorlunda och kittlar till.
Och att använda sig av färgade väggar och textiler är Lena inte rädd för, tvärtom:
– Därmed inte sagt att det måste vara en färg som skriker – se på mig. En dov färg kan ge lika mycket effekt.
Djupa färger, rostigt rött och guld i möblemangen gillar hon bäst och känner sig allergisk mot färger som används på ett traditionellt sätt, som till exempel båtar inredda med teakgolv och marinblåa dynor och gardiner.
– Min egen båt har köksrutigt golv, vita dynor och gardiner med paisleymönster i rött och vitt, berättar hon.
Men att säga vad som är fult eller snyggt är svårt.
– Den fulaste möbeln kan bli jättefin och den snyggaste kan bli helt fel i en inredning.
Konst av Linn Fernström, Cecilia Sikström, Karin Mamma Andersson och Denise Grünstein rekommenderar hon gärna.
När Lena och en kund har olika åsikter om en inredning är det viktigt att lyssna på kundens behov och önskemål och inte försöka förverkliga sig själv. Inspirationen till inredningarna kommer från två olika håll. Den ena är hur rummet, planlösningen eller arkitekturen ser ut. Vad är takhöjden, vad kan man ta vara på, vad är bra, vad är dåligt och vad måste gömmas?
Den andra inspirationskällan kommer från internet, tidningar, mässor och världssamhället.
– Budget spelar också in förstås, jag blandar gärna dyra gardiner med saker från Indiska och Ikea.
När Lena inte hittar de möbler hon behöver till sina uppdrag designar hon gärna egna och just nu håller hon också på att starta en egen keramikverkstad och en produktion av bruksprodukter gjorda i betong och tillverkade i Thailand. Samtidigt håller hon på med ett stort projekt där hon inreder alla toaletter i en känd byggnad mitt i Stockholm.
– Allt är hemligt än så länge, och det kommer att bli helt galet, avslutar Lena.

Lena-fakta:
Namn: Lena Eskedahl. Ålder: 50. Familj: Gift med Monica Eskedahl som hon har sonen Daniel med. Bor: Östermalm. Yrke: Inredare.
Favoritbutiker i Stockholm: Les Chambres, Julie & Clark och Gecco

Per Wennberg