Sydneys seger gav ultimat rugbyfest

Med 80 matcher mellan 31 gay rugbylag är Bingham Cup det största internationella gayarrangemang som någonsin hållits i Irland och det största amatörrugbyturnering som hållits där på många år. Turneringen var mycket väl organiserad och det skulle visa sig att även kvällens avslutningsfest också var mästerligt ordnad.

Finalen mellan Sydney Convicts och King Cross Steelers från London spelades i närvaro av Australiens ambassadör på Irland. Båda lagen hade spelat mycket bra och hade vunnit över Gotham Knights från New York respektive San Francisco Fog i semifinalerna. Det var Sydney Convicts som skulle visa sig vara det bästa laget.

I första halvlek gjorde Steelers poäng genom att skjuta en straffspark i mål, men lyckades aldrig bryta igenom och göra något försök. Convicts gjorde ett försök med efterföljande målspark, plus två straffsparkar i mål. I andra halvlek fortsatte Convicts övertag och man gjorde ytterligare ett försök. Det var en underhållande match med den fart och spänning som hör rugby till. I paus bjöds det, som en extra bonus, på flera zulu, det vill säga nakenrusningar för de som gjort sitt första försök under turneringen. När slutsignalen ljöd stod det klar att Sydney Convicts vunnit mästartiteln med 18-3 (13-3).

När övriga priser delats ut var det så dags för Convicts att ta emot Binghampokalen och stort jubel utbröt. En seger är alltid skön att fira och helst efter flera dagars hård kamp. Men även för övriga deltagare var nu striden över, resultaten kunde räknas, rankingen var klar och festen kunde börja på allvar för alla.

I anrika Olympia Theater i centrala Dublin samlades på kvällen 800 rugbybögar för att festa. Förutsättningarna var goda för en bra fest. 800 rugbybögar dricker mängder av öl och cider, och så vill de dansa. En bra blandning av gamla diskolåtar får lätt feststämningen på top. Lägg till det bra scenframträdanden, en ölhävning mellan två lag som utmärkt sig särskilt, en traditionell brittisk rugbyrättegång där en spelare som bytt lag och spelaren som inte tagit väl hand om lagets maskot får smisk på bar rumpa, liksom sponsoren som visserligen bidragit med en million kronor till turneringen, men också bidragit med dåligt väder straffas med att visa röven för publiken. Efter det kommer folkhavet lätt i rörelse igen genom ett coverband av bästa sorten som bjuder på en mycket dansvänlig konsert. Ja, med den blandningen blir rugbyfesten ultimat. Alla dansar, dricker öl, byter troféer i form av hattar och lagtröjor med varandra, träffar nya vänner, snackar och är lyckliga. Efter all svett, alla hårda tacklingar och alla bataljer så är man värd en natt av lycka.

Bingham Cup var en ypperlig manifestation för gaysporten, det irländska gaysamhället och rugbykulturen. Om två år får vi se om ribban kan höjas ytterligare, om fler lag finns med och om skickligheten på plan har blivit än större. Dallas Diabolos har redan ansökt om att ta utmaningen att göra cupen ännu bättre 2010.