”Det är fortfarande fyra procent som inte känner till att de lever med hiv”

Men det finns fortfarande mörka moln på hiv-himlen. En aktör, som jobbat aktivt med att öka kunskapen om hiv och för att motverka stigmatisering, är Posithiva Gruppen, bildad 1985. Vi ringde upp Mohammed Jusef Walai, som jobbar med deras sociala verksamhet för unga i åldrarna 18 till 30 år, för att höra hans tankar om att 95-95-95-målet nu är uppnått. Han börjar med en brasklapp:
– Det är fortfarande fyra procent som inte känner till att de lever med hiv, en del av dem heterosexuella som kanske aldrig hör om hiv och inte tänker tanken på att testa sig. I dessa glädjande siffror är det viktigt att inte glömma att över 30 procent som får en diagnos är ”late testers” som varit utan behandling och har kraftigt nedsatt immunförsvar vid diagnos.
– Att risken för att hiv överförs är relativt låg eftersom majoriteten av de som har hiv vet om det och står på välinställd behandling. Men risken är att vi ser hiv som ett avklarat problem som vi inte behöver prata om mer. Tyvärr behöver vi kämpa ännu hårdare nu för att skapa en medvetenhet om att hiv finns och om hur man kan skydda sig. Exempelvis via kondom eller PrEP, eller att ha sex med en person som lever med hiv och är under behandling. Sjukvården behöver också bli bättre på att informera om PrEP och erbjuda det till fler personer.
Vilket ansvar har vi var och en av oss?
– Att testa sig, och hålla sig uppdaterad vad gäller hiv. Och möter man någon som lever med hiv så är det viktigt att man inte reproducerar stigmat som ändå finns. Genom kunskap kan man skydda både sig själv och andra. Även jag själv som homosexuell hade dålig koll på hiv innan min diagnos. Jag pratar därför ofta om hiv med mina vänner, om att testa sig och om PrEP.
Trots att det sedan länge finns effektiv medicinering för hiv så kvarstår informationsplikten i smittskyddslagen – vad anser du om det?
– Den borde ha tagits bort för längesen, men är nu uppe för revidering. Resultatet kommer tyvärr att dröja ett par år, men jag tycker personligen att riksdagen borde skriva om lagen omedelbart. Både WHO och UNAIDS avråder från att ha lagar om informationsplikt då de kan inge en falsk trygghet på så sätt att människor gör antagandet att en sexpartner kommer att berätta om den lever med hiv. Informationsplikten kan även försvåra ett effektivt hiv-arbete om personer exempelvis undviker att testa sig. Posithiva Gruppen anser att informationsplikten ska avskaffas för alla som lever med hiv. I de allra flesta fall där hiv överförs i dag är personen som lever med hiv inte medveten om detta.

Mohammed Jusef Walai själv fick sin hiv-diagnos hösten 2017 när han var 19 år; den allra första gången han testade sig. Han hade då väldigt låga virusnivåer och hade levt ovetandes med hiv i max ett år.
– Jag har precis haft mitt sjuårsfirande som jag firade med en riktig fest, det gör jag varje år. Men i början tog jag liksom de flesta andra min diagnos väldigt hårt och trodde att jag skulle dö. Så småningom förstod jag att jag ändå skulle kunna leva ett fullgott liv som vilken annan person som helst tack vare dagens mediciner.
– Jag har varit så öppen jag bara kunnat ända från dag ett. Jag berättade för min dåvarande arbetsgivare samma dag jag fick beskedet. Dessutom har jag varit med i flertalet artiklar, mest intressant enligt mig är nog reportaget i Östersundsposten om hur det är att leva med hiv, eftersom jag kommer från Östersund. Jag är lyckligt lottad som inte någon gång har upplevt diskriminering på grund av min diagnos.

Pär Jonasson