Backolars Johan Hermansson: ”Ska det vara så jävla svårt att vara lite lycklig?”

Jag kände mig nedstämd. Höstdepp? Mycket möjligt, det var både kallt och disigt i fäbodland. Jag provade det gamla vanliga, det vill säga köpte tre kilo smågodis från Tempo. Men inte ens transfetterna fick mig på bättre humör. Kanske hade jag sovit för litet? Jag gick till sängs med Harry Martinsons dystra berättelse ”Nässlorna blomma”. Det hjälpte ju föga kan jag tala om. I stället kollade jag porr. Kom. Kände mig rätt tillfreds. Och somnade så sött.

När jag vaknade morgonen därpå räknade jag med att vara mitt vanliga jag igen – glad och aningen gränslös. Men tji fick jag! Jag kände mig fortsatt nedstämd. Tom rent utav. Som att jag behövde fyllas med ännu mera… Godis? Jag styrde återigen min kos till de färgglada hyllorna och inhandlade mer. Blev jag lycklig? Inte alls. Frustrerad däremot. Ska det vara så jävla svårt att vara lite lycklig? frågade jag mig själv. Och började överväga om jag höll på att bli sjuk på riktigt. Psoriasis? Scharlakansfeber? För en hypokondriker finns inga gränser.

Jag tog fram min Bibel i vilken jag började bläddra. Jag gör det emellanåt och ibland får det mig på bättre humör. Jag läste ett av mina favoritstycken, det när Jesus väcker Lasarus till liv från de döda. Men inte ens Jesus fick mig på bättre humör! Alltså for jag till Tempo ännu en gång? Nej. Nu fick det räcka med smått och gott för undertecknad. Jag hade fortfarande Bibeln i knät och kom i stället att tänka på ett annat stycke: 2 Mosebok 4:4. För er som inte kan er Bibel kommer det här: ”Men HERREN sade till Mose: »Räck ut din hand och tag honom i stjärten.» Då räckte han ut sin hand och grep honom; och han förvandlades åter till en stav i hans hand.”

Och tänk. Jag blev som uppfylld av den helige ande och jag insåg vad som saknades mig. Jag BEHÖVDE stav! Stock! Kuk! Man kan ju lida brist på järn så varför ska inte en bottombög kunde lida brist på dase? Egentid och porr i all ära, men riktigt sex är något helt annat. Jag började räkna. Jag hade inte blivit tagen på närmare en vecka. En vecka!

Jag ringde inte farbror doktorn. I stället skrev jag till en av de fyra smygbögarna här i byn. Han lovade att komma över.

Och nu hände någonting. Jag började känna upprymdhet. Jag blev hård av blotta tanken på att han snart skulle komma till mig. Jag förberedde mig, det vill säga jag rakade mig, duschade både utvändigt och invändigt. Jag smörjde in hela min kropp med mjukgörande och sprayade min Ralph Lauren-parfym i både ända och på hals. Jag borde också ha dammsugit och bytt sängkläder, som jag brukar inför mina sexträffar. Men nu var jag så pilsk och sexuellt undernärd att jag inte hade tid. Jag skrev i stället och frågade om han kunde komma tidigare än avtalat.

”Inga problem Backolars.”

Han kom. Och vet ni? Han var verkligen min räddare i nöden. Han tog mig i sovrummet. Jag på alla fyra. Han med sina händer om mina höfter. Hårt. Djupt. Inte alls jättelänge. För det dröjde inte förrän jag kom. Jösses Amalia vad det kändes bra! Inte bara för orgasmens skull. Det var som att hela jag hittade hem. Fylldes, blev hel, gick från vilsen till säker. Och blev till mig själv. Ja, alla de där klyschorna på en och samma gång. Jag kunde nästintill så väl höra änglakörer som se en leende Jesus framför mig. Rätt som det var kände jag mig som Lasarus själv! Väckt från de döda. Tillbaka till liv och lust!
Tänk vad en kuk kan göra!