Ett (om)slag för kärleken – från jetsetliv i Ungern till familjeliv i Örebro

Ungerske restaurangentreprenören Hubert Hlatky Schlichter och hans make Laszlo Szegedi flyttade till Örebro förra sommaren. Allt började med att Universitetssjukhuset i Örebro behövde neurokirurger och en professor som var bekant med Laszlo hörde av sig och frågade om Laszlo, som är hjärnkirurg, var intresserad av att flytta. Han, som alltid älskat Norden och längtat efter kyla och vinter, ville utforska möjligheterna. Snart åkte han och Hubert runt och tittade på boplatser i Örebroområdet. De var snabbt överens.
– För ett homosexuellt par är Sverige välkomnande, och här hittade vi ett perfekt ställe att bilda familj på, berättar de medan dottern Hannabelle kryper omkring på golvet i villan strax utanför Örebro.

Nuförtiden är Hubert, som äger fyra, snart fem restauranger, i Ungern ungefär en vecka i månaden.
– Jag längtar inte alls efter Ungern, säger Laszlo.
– Sverige känns hemma. Allt funkar, man får mer fritid och människor är jättesnälla. Visst, jag måste skatta mycket men jag får tillbaka det i form av sjukvård, föräldrapenning och så vidare.

Efter att de bestämt sig för att flytta började Laszlo plugga svenska i Ungern, och efter en intensivkurs i ett år fick han sin svenska läkarlicens.
– Hubert har börjat lära sig svenska och därför har vi post-it-lappar över hela huset med de svenska orden för till exempel kylskåp.

Vad visste ni om Sverige innan ni flyttade hit?

– Roxette var mitt favoritband, och jag gillade Ace of Base och ABBA, säger Laszlo och Hubert fyller i:
– Och den före detta svenska ambassadören i Budapest är en god vän till oss.

Foto: Annelaure & Krisztina ALandk.com

Paret träffades 2015 på en musikfestival i Ungern där Hubert stod för cateringen. Laszlo var där med ett par vänner och fastnade direkt för sin blivande make.
– Jag visste vem han var, han var ju kändis i Budapest och väldigt snygg. Jag sa till min bästa vän att jag ville ha honom. Men han var inte intresserad, så vi stalkade honom på lite på fler festivaler och steg för steg lärde vi känna varandra. Vi insåg att vi hade mycket gemensamt och efter två veckor åkte vi till Mykonos ihop. Sen var det vi.
– Efter ett tag kände jag bara så starkt att det var han som skulle bli min make, berättar Hubert.
En anekdot i sammanhanget är att Laszlo som ung brukade fantisera om en kille på en Levis-poster i systerns rum. Det var Hubert, som jobbade som modell när han var yngre.
– Jag tyckte han var så snygg och hoppades att jag en dag skulle träffa en sådan kille. Och så gjorde jag det.

De gifte sig 2019, i USA, eftersom det var omöjligt i Ungern. Man kan registrera att man lever ihop, men man kan inte gifta sig. Och efter det påbörjades hela processen med att skaffa barn.

Laszlo är uppvuxen i en konservativ ungersk stad som påminner om just Örebro till storleken. När det var dags att plugga medicin flyttade han till Budapest eftersom han visste att han är gay. Med en pappa som var läkare i hemorten hade det blivit ohållbart att bo kvar.
– Det var en intressant period, all tid gick åt till att festa och studera. Då var det var öppnare i Budapest, det fanns gaybarer och Pride-rörelsen växte.
Efter ett tag berättade han om sin läggning för sin pappa via Skype. Pappan svarade att han behövde tid och efter två veckor bad han Laszlo komma hem och de pratade.
– Han tog det bra. Jag fick aldrig höra något negativt från någon och samma sak har det varit i Sverige. Jag vet att sjukhuset är skvallrigt och de har koll på sociala medier. Men jag hör aldrig något negativt.

Hubert bestämde sig för att vara öppen från 20 års ålder.
– Jag har alltid varit åsiktsstark. Jag avdramatiserade det genom att vara öppen, så ingen skulle kunna skvallra.
På mammans sida sa de att han var modig och att de älskade honom, men Huberts pappa hade svårt att acceptera och de pratade inte på 15 år. Med tiden bearbetade Hubert situationen och förlät.
Och tog kontakt.
– Pappa och farmor ringde tillbaka efter två dagar och vi blev sams. Sen blev han tyvärr sjuk och dog. Men jag minns fortfarande hur han sa till Laszlo ”ta hand om min son”. Det var väldigt vackert.
Och nu, sju år senare, öppnar Hubert sin femte restaurang. Papi, en farm-inspirerad restaurang 30 km utanför Budapest som en hyllning till sin far.

Hur är situationen i Ungern nu?

– Det fanns tillfällen då det var fler poliser än deltagare i Prideparaden, och motdemonstranter slängde tegelstenar. Regeringen reagerar inte heller annorlunda. De använder HBTQ+personer som måltavlor, säger att vi är pedofiler och inte ska ha rättigheter. Men folk börjar få upp ögonen, hur mycket regeringen har tagit från folket. Den lilla klick som styr har tappat greppet om verkligheten, de har fått så mycket pengar och makt att de inte bryr sig. Men all anti-homopropaganda gör att folket börjar tänka tvärtom. Det kommer att ske en förändring, hoppas Hubert.

Just därför var Elle-omslaget viktigt. Ett öppet ställningstagande mot den homofobiska propagandan och den allt mer HBTQ+hotande politiken av en av Ungerns få kända öppna personer och hans make. På sitt Instakonto skrev Elle att syftet med att fronta en regnbågsfamilj var att bidra till acceptansen, och slå ett slag för kärleken och olika familjebildningar i Ungern. Omslaget var en viktig markering i en tid då allt blivit mörkare i Ungern för HBTQ+personer.
I juni 2021 antog landet en lag som skulle skydda barn mot övergrepp. Som en del i denna lagstiftning skulle unga begränsas från att ta del av “innehåll som promotar eller avbildar avvikelser som homosexualitet och könskorrigering”. Som exempel är böcker innehållande homosexuella par täckta av plast hos ungerska bokhandlare.

Omslaget fick ett enormt genomslag, inte bara i Ungern. Laszlo berättar att hans Insta exploderade.
– Jag var på toppen av Kebnekaise när det kom ut i augusti. När jag kom ner hade jag över 20 000 likes på mitt Instagram. Sajter från Italien, Storbritannien och USA skrev om det, det hade vi inte förväntat oss.
Men i hemlandet gick propaganda emot dem. Över 30 olika tidningar stal bilder från deras Instagram och skrev lögner om dem och barnet. Tonen i artiklarna var så offensiv.
– De reaktioner vi fick i sociala medier var ju övervägande positiva. Så vi stämde dem och nu är det en rättssak i Ungern.

Hubert menar att det var viktigt att sätta ner foten för att sätta exempel och att skapa ett prejudikat.
– Andra samkönade par har inte möjligheten att göra detta. Så vi slåss för communityts rättigheter.

I augusti besöker Hubert, Laszlo och Hannabelle Stockholm Pride för första gången. Laszlo har även köpt flygbiljett till sin pappa och hans fru, och familjen ser nu fram emot att fira Pride i sitt nya hemland.
Något de i och för sig redan gjort i sin nya hemstad.
– Örebro Pride var fint. Det är ju en liten stad och min upplevelse är att ingen bryr sig om att två män håller varandras händer.
Vad är tycker ni är det bästa med Sverige?

– Folk är ödmjuka och vänliga, och acceptansen är stor här. Jag gillar också närheten till naturen, säger Hubert och Laszlo fortsätter:
– Jag älskar möjligheterna man har här i Sverige. Vill man få igenom ett förslag på sjukhuset kan man få igenom det, även om det är mycket pappersarbete (skrattar).
Men för mig är naturen det viktigaste. När vi åkte hit för första gången såg vi ett rådjur från restaurangen mitt i Göteborg där vi stannade till. Det var så vackert.
Han fortsätter:
– I Ungern kan man jobba obegränsat och mitt rekord var 133 timmar på en vecka! Jag var på sjukhuset nästan varje helg, vi hade bara en helg ihop i månaden.
Laszlo och Hubert är idag 36 respektive 44 och tillfreds med det nya livet som småbarnsföräldrar. De planerar för ett syskon till Hannabelle och trivs i Örebro.
– Vi bodde i centrum av Budapest i tio år och gick ofta ut, besökte event eftersom Hubert är känd. Så det var dags att ta oss an ett nytt äventyr. Nu går vi och lägger oss nio och går upp fem. Vi åt så mycket restaurangmat och takeaway i Budapest. Här lagar vi allt, till och med till hundarna. Vi lever hälsosammare, och matkvaliteten är så bra här. Vi är glada och tacksamma att vi får leva här, menar Hubert.
Han avslutar:
– Vi har allt vi behöver och jag har aldrig känt mig så hemma som här.