”Just nu är jag i norra Laos, på en långresa i Sydostasien. Men för exakt tio år sedan satt jag framför en sjuksköterska på en klinik i Oslo, där jag fick besked om att jag lever med hiv. Det har varit tio fina år med hiv, men som inleddes med en del utmaningar. Jag var 22 år gammal när jag fick mitt besked, och hade då, likt många andra unga människor, en syn på mig själv som odödlig. Över en natt var det en syn på mig själv som jag var tvungen att omvärdera. Dessutom var jag tvungen att anpassa mig till ett nytt slags dejtingliv. I början var det inte alltid lätt att veta om, och i så fall hur och när jag skulle berätta om min hivstatus. Men med tiden fann jag mitt eget sätt att förhålla mig till viruset.

Annons
Annons

Okunskapen är fortsatt stor och missuppfattningarna många vad gäller hur det är att leva med hiv.

Tack vare dagens mediciner kan man hitta kärleken, skaffa barn om man vill det och leva ett långt och bra liv. Dessutom går det inte att överföra viruset till andra när man går på en effektiv läkemedelsbehandling. Att sprida den kunskapen vidare är ett viktigt steg på vägen för att minska den skadliga stigmatisering som fortsätter att omgärda viruset, vilket kan leda till att folk inte vågar testa sig eller vara så öppna med sin hivstatus som de skulle önska.

Sjuksköterskan som gav mig hivbeskedet för exakt tio år sedan sa till mig att jag inte skulle berätta för någon om min hivstatus. Hennes hållning gjorde mig motiverad till att göra precis tvärtom. Jag var förvissad om att jag inte hade någonting att skämmas över då och är övertygad om detsamma än idag. Och ingen annan som lever med hiv ska behöva skämmas heller! Det är dags att släppa på skammen ytterligare och fortsätta tala öppet om hur det är att leva med hiv idag.

Var med och bidra till att skapa ett samhälle där alla, oavsett hälsostatus, kan leva ett gott liv, fritt från stigma och diskriminering. Sprid vidare kunskap om att det går att leva ett bra liv med hiv, utan risk för att överföra viruset till någon annan!”